En liten betraktelse i jul

Ibland har jag lite dåligt samvete för att jag inte kan ge något tillbaka. Och då tänker jag kanske inte så mycket på julklappar. Någon hjälper mig att få ett jobb, en annan tar hand om mina uppgifter när jag akut behöver åka iväg, när det krisade fanns andra där för mig.
Så går åren och den stora Tacksamheten infinner sig. Men idag bor de på annan ort. Kanske är de rent av inte längre i livet. Hur kan man då egentligen ge något tillbaka?
Gåvor av sådant slag är kanske inte till för att lämnas tillbaka. De ska ges vidare. Jag kan hjälpa någon annan vidare i livet, stötta när det behövs, även om det inte är ”tillbaka”.
På något sätt hänger vi alla ihop, var och en som en bärande del i vår existens. Tjänster och gentjänster är bra. Men livet är större. En gåva som ges vidare hedrar givaren. Så tänker jag.

(Ursprungligen publicerad på instagram.com/lucaslund1 den 27 december 2018)